I min uppsats undersöker jag hur svensklärare på gymnasiet menar att de arbetar med jämställdhet och förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor i praktiken. Jag har utfört kvalitativa intervjuer. Med hjälp av begrepp gällande Skolans dubbla uppdrag, flerstämmighet och ämneskonceptioner har jag analyserat mitt material. Min undersökning visar att elever främst möterfrågor som rör normer kring kön och mäns våld mot kvinnor via olika texttyper, så som skönlitteratur och film i svenskämnet. Jag undersöker hur lärarnas undervisningspraktik står i relation till vilken ämnessyn de har på svenskämnet och vilka kunskaper de anser sig ha om jämställdhet och mäns våld mot kvinnor.

This thesis uses statistical methods to investigate if political appointees working for the Swedish government are good representatives for the members of the ruling party. This is a relevant question since the number of political appointees and the political fields in which they are employed have increased. Some say that this is a sign of presidentialism, which in this context means that the prime minister and his cabinet are becoming more independent from parliament and supporting party. The research is done by comparing the political appointees with an select elite of party members regards to socioeconomic background, which interest that are promoted in society and ideology. The consequences of differences on these characteristics between political appointees and the party elite could be that some interest in society are wrongly overrepresented while others are wrongly underrepresented by the unelected political appointees.

Syftet med detta arbete har varit att belysa i vilken mån deliberativa samtal eller deliberativa inslag förekommer i undervisningen och om det i så fall kan vara en väg att lösa Skolans dubbla uppdrag avseende kunskaps- och demokratiuppdraget. Fallstudien har genomförts vid en gymnasieskola, där ett arbetslag från industriprogrammet och ett från samhällsprogrammet har medverkat i dels en öppen enkät, dels i en fokusgruppsdiskussion. Studien visar att deliberativa samtal och deliberativa inslag förkommer i varierande grad i undervisningen, vilket ger underlag för att dra vissa slutsatser. Resultatet visar övervägande positiva effekter genom elevernas ökade engagemang, ett förbättrat klassrumsklimat, en ökad kvalité på undervisningen, elevernas positiva personliga utveckling samt underlättandet för utveckling av en demokratisk kompetens. Svårigheter som kan identifieras med arbetssättet är elevers bristande språkkompetens, elever utan samtals och diskussionstradition, tidsbrist och avsaknaden av metoden genom hela skoltiden..

Syfte: Undersöka om det finns en förändring över tid när det kommer till fokus på skolans tudelade uppdrag: medborgar- och kunskapsuppdraget.Metod: En kvalitativ och en kvantitativ innehållsanalys av de tre senaste läroplanerna (Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11). Till hjälp används två idealtyper, vilka är skolans båda uppdrag. Den kvalitativa delen undersöker hur dessa formuleras, medan den kvantitativa räknar relaterade nyckelord.Resultat: Studien lyckas inte visa upp att det finns några särskilda skillnader av fokus i läroplanerna när det kommet till skolans tudelade uppdrag över tid. Gemensam för alla läroplanerna, och för båda uppdragen, är att de har ökat i såväl kvalitativ beskrivning och kvantitet..

Studien syftar till att synliggöra verksamma grundskollärares syn på skolans roll och uppdrag i samhället, relationen mellan skolans kunskapsuppdrag och demokratiuppdrag samt lärarens roll och uppdrag i skolan i relation till aktuella styrdokument. Forskningsfrågorna för studien är följande:? Hur ser verksamma grundskollärare på skolans roll och uppdrag i samhället?? Hur ser dessa lärare på skolans kunskapsuppdrag respektive demokratiuppdrag?? Hur ser dessa lärare på lärarens roll och uppdrag i skolan?? Hur förhåller sig lärarnas uttalanden till Lgr 11 och Skollagen?För att besvara dessa frågor har det gjorts kvalitativa intervjuer av fem verksamma grundskollärare samt en webbenkät för att få fram lärares åsikter, detta utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Begreppen läroplanskoder och arenor har använts som analysverktyg. Resultatet visar att de deltagande lärarna till stor del är överens om att skolans roll och uppdrag både är att förmedla kunskaper och demokratiska värden till elever, att både kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget är lika viktiga, men att demokratiuppdraget ändå väger lite tyngre.

För drygt tio år sedan blev det allt vanligare på operationsavdelningarna i Sverige att använda sig av dubbla sterila operationshandskar vid kirurgiska operationer och interventioner, även i situationer då patienten inte hade en känd blodsmitta. Den sterila operationshandsken utgör en hygienisk barriär mellan personal och patient som förhindrar mikroorganismer att infektera dessa båda parter. Socialstyrelsen har rekommendationer för användning av dubbla operationshandskar men följsamheten bland operationspersonalen varierar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva evidens för användning av dubbla sterila operationshandskar vid sterila kirurgiska operationer och interventioner. Metoden är en allmän litteraturstudie med beskrivande design.

Inom sjukvården är det vanligt att chefer har samma yrke som sinamedarbetare och att de dessutom är verksamma inom professionensamtidigt med sitt chefsuppdrag. Denna kvalitativa intervjustudie harundersökt hur klinikchefer och avdelningschefer inom svensk sjukvårdupplever att dubbla roller påverkar ledarskapet och om de äruppgifts- eller relationsinriktade i sin ledarstil. Båda kategoriernatycker att det är en fördel att ha samma yrkeskompetens ochklinikcheferna uttrycker att det ger pondus åt besluten. Klinikchefernaupplever att de arbetar för mycket och att det är höga krav påpositionen. Ledarstilen skiljer sig inte markant mellan gruppernaändå förefaller klinikchefernas stil att väga mer åt detuppgiftsorienterade hållet.

Uppsatsen handlar om ungdomars användande av grovt talspråk. Varför använder sig ungdomar av grovt talspråk och när gör de det? Vilket är skolans uppdrag, när det gäller att försöka motverka det grova talspråket? Syftet med undersökningen är att undersöka orsakerna till ungdomars användande av grovt talspråk och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans värld kan göra och bör tänka på för att försöka motverka detta.I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till språket kan påverka ungdomars talspråk. Även skolans roll som samhällsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig på intervjuer med tolv elever i år sex och tolv elever i år nio.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och problematisera vad det innebär för en medlemsbaserad och demokratisk styrd idéburen organisation att förtroendevalda ordföranden har ett chefsansvar för anställda medarbetare på lokal nivå. Detta undersöktes genom nio kvalitativa intervjuer från den lokala nivån inom organisationen utifrån frågeställningar om chefsstrukturens konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbete med organisationens huvudsakliga uppdrag samt konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbetsmiljö. En kvalitativ metod har tillämpats och uppsatsen har designats som en fallstudie där det undersökta fallet utgörs av en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen civilsamhällesorganisation [CSO]. Den aktuella organisationen kan sägas stå inför en rad organisatoriska utmaningar, varav en specifikt handlar om interna krav på en rationaliserad lokal styrningsstruktur. För att analysera studiens empiriska material har tidigare forskning och teorier relaterade till styrning och ledning av CSOer, samt forskning om rationaliserings- och professionaliseringsprocesser inom det civila samhället, tillämpats.Analysen av det empiriska materialet visar att chefsstrukturen på lokal nivå påverkas av organisationens demokratiska styrningsstruktur på så vis att ordförande väljs till en ofta otydligt definierad situation där både ett idéburet uppdrag och ett chefsuppdrag ska kombineras.

I denna fallstudie av en specialpedagog belyses uppdraget att stödja lärande och utveckling. Detta uppdrag påverkar och påverkas av den relationella och komplexa värld som skolan är, där lärare befinner sig i ett fält av politiska beslut och styrningseffekter. Syfte med studien är att undersöka hur specialpedagogens uppdrag organiseras, med särskilt fokus på utveckling, och inom detta syfte undersöka hur specialpedagogiska frågor hanteras i skolans praktik. Metoden utgörs av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar på ett mångfacetterat uppdrag, där specialpedagogens expertroll bygger på särskild kunskap, men där hennes förmåga att stödja lärare till ökade prestationer, är beroende av nära relationer och en specialpedagogik och pedagogik i förening.

Syftet med min undersökning var att belysa förutsättningen för studie- och yrkesvägledaren att utföra sitt uppdrag beroende på rektors strategier att implementera studie- och yrkesvägledning i hela organisationen. Detta ämnade jag belysa på en kommunal gymnasieskola ur ett ledarskaps och organisationsperspektiv. De två frågeställningarna var på vilket sätt påverkas studie- ochyrkesvägledarens förutsättningar att utföra sitt uppdrag beroende av hur implementeringen av att studie- och yrkesorienteringen skett i organisationen samt på vilket sätt ledarskapet och organisationen av studie- och yrkesvägledningen kan underlätta för studie- och yrkesvägledarenatt utföra sitt uppdrag i organisationen. Jag utförde undersökningen med hjälp av kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. I undersökningen intervjuades tre rektorer och tre studie- och yrkesvägledare.

Det är väl känt att mediebranschen befinner sig i en tid av förändring. Tidningsredaktionernas ekonomiska situation har blivit allt sämre, och såväl frilansarvodena som andelen fasta anställda har minskat. När journalistiken inte betalar sig, kan frilansjournalister tvingas till alternativa ekonomiska lösningar. Sidouppdrag inom pr är en variant på sådana.  Syftet med vår studie var att ta reda på vilka incitament som fanns för att som frilansjournalist börja ta pr-uppdrag, samt hur de tillfrågade förhöll sig till sina dubbla yrkesroller.

[Sammanfattning saknas].

Bakgrund: I litteraturen finns evidens att använda dubbla lager av operationshandskar vid all kirurgi för att förebygga smittspridning mellan patient och personal samt för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Operationshandskar kan ha olika tjocklek och taktil känsla beroende på latex eller latexfritt material. Trots att evidens finns att använda dubbla lager operationshandskar förekommer variation i användandet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om operationssjuksköterskor och kirurger väljer enkla eller dubbla handskar vid operationer, samt hur de motiverar sitt val.Metod: Operationssjuksköterskor och kirurger från två operationsavdelningar i Mellansverige undersöktes i en tvärsnittsdesign med intervjustödda enkäter. Flera deltagare intervjuades flera gånger.Resultat: Totalt inkluderades 66 deltagare i studien och 137 intervjuer genomfördes. Nästan hälften av deltagarna motiverade sitt val av handskar med rutin eller vana.

För drygt tio år sedan blev det allt vanligare på operationsavdelningarna i Sverige att använda sig av dubbla sterila operationshandskar vid kirurgiska operationer och interventioner, även i situationer då patienten inte hade en känd blodsmitta. Den sterila operationshandsken utgör en hygienisk barriär mellan personal och patient som förhindrar mikroorganismer att infektera dessa båda parter. Socialstyrelsen har rekommendationer för användning av dubbla operationshandskar men följsamheten bland operationspersonalen varierar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva evidens för användning av dubbla sterila operationshandskar vid sterila kirurgiska operationer och interventioner. Metoden är en allmän litteraturstudie med beskrivande design.